"Vi bryr oss om din hlsa"

Viktuppgng

Nringsexperterna ger sina bsta rd
Att vara fotomodellsmal r en drm fr mnga. Samtidigt finns det andra som inget hellre vill n att f lgga p sig ngra kilon.
Men att frska g upp i vikt kan vara lika svrt som att g ner.
Riktigt smala mnniskor vcker lika stora reaktioner i sin omgivning som verviktiga.
Skillnaden r att det r mer tabu att ppet kommentera verviktiga n underviktiga.
Hur mnga skulle sga t en verviktig som strcker sig efter en kaka Ska du verkligen ta en kaka till, du som r s tjock?
Men ingen tvekar att sga: Du som r s smal, ta en kaka till du behver lgga p dig.


Precis lika srande
Det verkar som om folk tycker att det r mer okej att kommentera dem som r smala. Man tnker inte p att ven en underviktig kan lida av sin vikt och kanske kmpar fr att g upp, sger Yvonne Linn, lkare p verviktsenheten p Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.
Kommentarerna kan vara precis lika srande, fortstter hon.
Att ha en viss mngd fett p kroppen r livsviktigt. Fettet fungerar som en energireserv, som kroppen ska kunna ta av vid sjukdom. Skillnaden mellan liv och dd kan med andra ord handla om ett par kilon.
Ddlighetskurvan fr underviktiga r lika hg som fr verviktiga. Underviktiga personer kan ocks drabbas av benskrhet och dlig blodcirkulation. Kvinnor kan f brist p hormonet strogen och mensen kan upphra, sger Yvonne Linn.


Smala av naturen
De flesta som r smala r det av naturen och faller drfr utanfr riskgruppen trots att de p pappret rknas som underviktiga. Till de sjukligt smala mnniskorna rknas personer som r smala p grund av sjukdom, dlig aptit eller fr hg mnesomsttning.
Personer som r naturligt smala har i regel ett tunnare skelett och en liten muskulatur. Egentligen betraktas de som normalviktiga utifrn deras fysiska egenskaper, sger Yvonne Linn.
Men smala mnniskor vndas ocks i provhytterna. Det r inte kul nr jeansen hnger fr att rumpan r obefintlig, eller nr bikinins bh-kupor innehller mer luft n brst.
Kosmetiska skl r vad de flesta anger som orsak till varfr de vill g upp i vikt men att lyckas r minst lika svrt som att g ner i vikt.


Skippa bakelserna
Man ska absolut inte frska g upp i vikt genom att ta bakelser eller andra stsaker. Dels fr att man riskerar att f nringsbrist, dels fr att fetthalten i blodet kar, sger Yvonne Linn.
kad fetthalt i blodet kan leda till derfrkalkning som i sin tur kar risken fr stroke, blodproppar och hjrtinfarkt. Ett hlsosamt och skert stt att g upp i vikt r att ta mer kolhydrater och skaffa regelbundna matvanor.
En studie som gjorts p underviktiga visade att deras sjlvbild inte verensstmde med verkligheten. Personerna gick inte upp i vikt trots att de tyckte att de t stora kaloririka portioner. Men studien visade att portionerna varken var s stora eller s kaloririka som de underviktiga hade uppgett. S det kan vara id att fundera ver portionsstorleken om viktuppgngen gr trgt, sger Yvonne Linn.






Bimpex AB     Torggatan 6    852 32 Sundsvall      info@bimonline.se